
Du är nätt och jämnt vaken. Du sträcker på din lekamen som en loj innekatt och plötsligt korvar vadmuskeln ihop sig i olidlig smärta och låser foten i tåspetsdansposition. Enda möjligheten att ta dig ur situationen är att snabbt häva dig ur sängen, placera tåspetsen i golvet och trycka på med hela din tyngd.
Sendrag! Detta djävulska gissel, som i mitt fall alltid inträffar tredje natten efter senaste träningspasset. Håller jag igång – inga problem. Tar jag tre dagars paus – kaboom!
Googlar man på fenomenet ska man finna att orsaken lär vara magnesiumbrist, vätskebrist eller ålder. Men snälla rara, efter tre dygn borde väl både mineralhalten och vätskebalansen vara återställd? Och om åldern spelar in, varför kommer sendraget alltid tre dagar efter ansträngningen? Det måste finnas någon bättre förklaring. Jag väntar med spänning.
Orsaken till uppehållet/sendraget den här gången är en kombination av frivillighet och ofrivillighet. Det är inte svårt att avstå en runda när temperaturen håller sig under tjugo minusgrader och vinden sträcker flaggorna. Det är ännu mindre svårt att avstå om man har känningar i ett knä, vilket kom som ett brev på posten så fort jag började andas kvalitetsträning.
I natt kommer jag att slippa sendrag och i morgon är en annan dag. Hoppas mitt knä har samma uppfattning!

8 kommentarer:
Skumt...Hade absolut tippat magnesiumbrist men som du säger är det ju konstigt att det sker på "icke-träningsdagarna"....Äter du på samma sätt även under "lediga" dagar?Oavsett så rekommenderar jag dig att äta ca 300-400mg extra magnesium dagligen. Tas vid läggdax. :-)
Tre dagar efter? det är helt klart mystiskt. Du kanske är gravid? jag minns att vaderna då korvade ihop sig var och varannan natt. Huvva! Numer får jag då och då sendrag under foten. Det är inte heller skönt.
Trist med knät. Hur snabbt har du trappat upp med kvaliteten? Och hur är det med styrkeövningarna...
Ibland undrar man om det alltid är så bra att vila. Själv blir jag i regel bara stelare efter en vilodag, två tre vilodagar är rena katastrofen för en gamling. Därför "vågade" jag inte ta en enda dag ledigt under långlöpen i USA. Att varva hårda och lätta dagar är däremot säkert bra.
Mitt senadrag kom alltid i vaderna på nätterna. Fast så slutade det när jag började att träna igen. så olik faller ödets lott.
Knäproblem är ju oftast överbelastningsrelaterat. Din kropp håller för mängdträningen (nåja...), så det kanske är så enkelt att du kört för hårt i början bara.
Undvik kombon mängd/kvalitet. Jag har själv dålig erfarenhet av att försöka bygga mängd i samma pass a la Szalkais 3K värmning, 6K tempo, 3K nedjogg. Jag blåser 6-7K stegrande tempo istället och sitter sen nöjd.
Ingmarie: Magnesium - är inte det eldfängt? Sendraget kanske bara blir mer explosivt:-) Nej, skämt åsido - det här inträffar bara när musklerna tror de ska få vila. Vore det en bristreaktion skulle det väl komma mer direkt?
bureborn: Gravid?? Då blir det till att springa maran i 4:e månaden. Kan detta vara att rekommendera?
Tog väl i för hårt i Vitbergsbacken? Tyvärr är jag styrketränare bara i tanken. Där har vi nog "ägget bortur katta"!
Björn: Där har du säkert en poäng. Det är ju när kroppen tror att den ska få vila som sendraget slår till.
Farsan: Om vi bortser från bristsjukdomar och graviditet så tycks a och o ändå vara att hålla igång träningen. Jag kanske också bör pröva att helt avstå mängd i samband med kvalitet...När jag nu vågar mig ut igen.
Tack alla, för goda råd!
Några nyheter om knät?? Själv börjar jag lessna på allt gymmande. Önskar inget hellre än en riktig långrunda...
Jo det BORDE komma mer direkt men jag har lärt mig att kroppen inte alltid gör som man tror...;-)Den kanske protesterar mot vilan helt enkelt?
Har kollat runt lite mer och funnit att det kan även bero på brist av E-vitamin, calcium och kalium.Kanske kan vara värt att prova?
Skicka en kommentar