Svaret på min aortaröntgen kom igår och visade "oförändrat utseende". Vad det betyder vet jag inte, men jag väljer att tolka det positivt. Fick för snart tre år sedan för mig att kolla upp varför mitt arma bröst bubblar som en salivsug när jag springer intervaller. Jag ville helt enkelt veta om det var farligt att pressa kroppen lite hårdare då och då. Efter ultraljud, arbetsekg och datortomografi kom man fram till en att aortan var lite för vid på ett ställe och att läget bör kollas upp vart eller vartannat år.
Nu är alltså aortan kollad på nytt och ingen förändring har skett. Men min fråga om huruvida det är farligt att köra intervaller har ännu ingen svarat på. Det har varit intressant att följa hur sjukvården ivrigt tagit sig an mitt fall samtidigt som man någonstans på vägen tycks ha glömt vad jag egentligen ville veta. Jag tänker förstås inte ge mig förrän jag fått svar på mina frågor, men tills vidare betraktar jag mig som fullt frisk. Risken för aortapunktering den här våren torde väl inte vara större än att bli smittad av svininfluensan vid Bredviksfjärden.
Stärkt av det positiva beskedet joggade jag upp till staans idrottsplats och körde kortintervaller på löparbanan. Kom på att detta var min absoluta debut på det röda tartanet om man undantar några stapplande målgångar på Stockholms stadion. Inte illa för en gubbe med salivsug i bröstet!
Av vänstra knät kändes ingenting under intervallpasset. Idag, däremot är det både ömt och stelt igen. Att ta ut en vilodag känns därför inte helt bortkastat.
5 kommentarer:
En utvidgad aorta lär ju knappast "invidga" sig igen, så status qou är säkert positivt. Men det låter ruskigt ändå, hur vidgad är den - räknas det som ett bråck?
Att vården "glömt" din ursprunliga skulle jag också tolka som positivt. Hade de ansett att din utvidgning innebar akuta risker skulle de antagligen ha sagt ifrån. De vet ju att du springer.
Visst är det kul att springa på bana? Jag sparng mina första intebanintervaller i livet för ett par veckor sedan. Gav helt klart mersmak.
Intervallträning på bana är roligt. Idrottsplatser gör mig glad. Ville bara säga det.
bureborn: Jag tror inte att det räknas som ett bråck och du har säkert rätt angående "glömskan". Nu är det dock fokus på maran som gäller. Frågorna kan ligga obesvarade så länge.
jumper: Du har rätt. Det är något visst med idrottsplatser.
Jag skulle ta det som ett tillfälle att komma ifrån att springa intervaller. Inte av rädslan för "tänk om", utan mer för att det är ändå inget kul.
Men du farsan, det är faktiskt rätt så kul med intervaller på en riktig löparbana. Så länge ingen sitter på läktar´n och skrattar förstås!!
Skicka en kommentar